I fredags när jag skrev i pastorsbloggen hade varken bomben i Oslo sprängts eller massakern på Ut√∏ya inträffat. Jag skrev då Love wins. Måste jag ändra det nu?
Att i över en och en halv timme ägna sig åt kallblodigt dödande av oskyldiga, försvarslösa barn och ungdomar är inte bara fegt, det är bestialiskt. Att bevittna terrordådet och massakern på Ut√∏ya, att höra ungdomarnas skrik, möta kompisarnas berättelser och föräldrarnas ångest, gör djupa rispor i själens djup.
Vad gör vi med dessa rispor? Ska vi hämnas eller försonas?
När sambon till en av de kallblodigt mördade poliserna i Malexanderdådet 1999 får ordet i slutet på rättegången säger hon vad hon känner. I en, nästan outhärdligt naken kärleksförklaring tar hon farväl av sin älskade, den mördade polismannen Olle Borén och till de tre män som misstänktes ha mördat honom säger hon: ‚ÄùJag hoppas att livstids fängelse i ert fall innebär att någon verkligen kastar bort nyckeln.‚Äù
Sambons krav på hämnd då är begriplig, men i längden mer skadlig för både för henne och för den hon inte ser någon möjlighet att försonas med.
I rätten erkände ingen av de tre misstänkta dådet. Alla dömdes skyldiga till mord då de ‚Äùagerat tillsammans och i samförstånd‚Äù. Knappt två år senare blir tyngden av skulden så stor för Jackie Arklöv, han som ensam iskallt avrättat poliserna. Jackie Arklöv erkänner och ber om förlåtelse. Men är förlåtelse och försoning verkligen möjligt efter sådant dåd?
Malexandermorden tog två liv, massakern på Ut√∏ya över 90. Finns det överhuvud möjlighet till förlåtelse och försoning? Kommer det finnas vilja till försoning eller kommer önskan om vedergällning att stå som slutlig segrare? Kanske kommer det till och med röster att höjas för dödsstraff eller för att livstidsstraff verkligen skall vara livstid?
Kanske är dessa frågor för tidigt ställda, ändå måste de ställas. Jag tror nämligen att vi redan nu måste välja väg, vedergällningens eller försoningens väg. Jag hoppas på försoning. Jag hoppas fortfarande att Love wins, även om det kommer att ta tid.
Ulf Sundkvist
Pastor och föreståndare