För mig är det en klar skillnad på församling och förening. Om församlingen vore en förening för religiöst intresserade personer, då skulle jag säga upp mitt medlemskap direkt.
Min tro handlar om en personlig relation till en levande Gud. En relationen som vårdas och utvecklas inom familjen/församlingen. Församlingen skapas inte av människor, utan av Gud, där tron på Jesus som personlig frälsare är den gemensamma nämnaren. En förening däremot, skapas av människor som har något annat gemensamt, t.ex. fotboll, dans, segling, politik eller pelargoner.
Utmaningen som vi möter som församling är att många idag ser församlingen just som en förening, vilket påverkar medlemmarnas prioriteringar och engagemang. Precis som tron på Jesus grundar sig i ett personligt frivilligt beslut, så bygger församlingens struktur på frivillighet. Ingen medlem i församlingen tvingas att gå på gudstjänst, betala medlemsavgift, sälja bingolotter, koka kaffe eller skjutsa sina barn till olika samlingar. Allt engagemang i församlingen bygger på frivillighet. Jag är tacksam för alla som frivilligt väljer att engagera sig i församlingen, väljer att bidra och ta ansvar. Men de blir allt färre.
Jag tror inte på tvångsäktenskap. Nej ett riktigt äktenskap bygger på frivillighet, där två personer säger ja till varandra och lovar varandra trohet, i medgång och motgång, i glädje och i sorg. Men med ett äktenskap följer också en överlåtelse och ett gemensamt ömsesidigt ansvar. Ett äktenskap byggt enbart på känslor håller inte särskilt länge. Samma sak anser jag gäller församlingen. Frivillighet, överlåtelse och ett gemensamt ömsesidigt ansvar. Ett församlingsengagemang byggt enbart på känslor, förvandlas snart till ett ett projekt eller ett föreningsengagemang.
Församlingen är inte heller en förening som producerar andliga upplevelser, främjar medlemmarnas existentiella välmående eller tillhandahåller kyrkliga tjänster. Församlingens uppdrag är inte att underhålla och serva dess medlemmar. En församling är något mycket större, något mycket djupare. Vi är Guds församling, Kristi kropp här på jorden.
Rom. 12:4-5
Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra.
Guds församling är den enda gemenskap världen som kan erbjuda Guds nåd till vår värld. Det är i församlingen, ordet blir kött. Vi som medlemmar, du och jag, vi är Jesu händer och fötter, Kristi kropp här på jorden. Vi är inte en förening där Gud är ordförande. Nej, församlingen är en familj, där Gud är vår far och vi alla är bröder och systrar. En familj som präglas av överlåtelse och ett gemensamt ömsesidigt ansvar. Pingstförsamlingen i Karlskrona är inte perfekt, det finns brister och brustenhet. Men det är i brustenheten Guds nåd och kärlek har möjlighet att lysa igenom.
2 Kor. 4:7
Men denna skatt har jag i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från mig.
Var finns ditt engagemang, ditt hjärta, i Pingstförsamlingen eller i Pingstföreningen?
/Göran Olsson, Pastor & tf föreståndare