I mitt gamla flickrum

Skapat: av Louise Sundkvist
Tagged With:

Jag ligger i mitt flickrum¬†och tittar upp¬†i taket och minns. Jag minns när jag var fem år och flyttade med familjen till radhuset som mamma och pappa hade köpt. Jag förstod inte vilken stor investering detta var. Mamma och pappa hade räknat noga och gjort¬†både kalkyl och¬†budget om¬†köpet skulle vara möjligt.¬†Jag tyckte då att¬†jag hade världens största och finaste rum. Det fick plats en säng, ett sängbord och ett skrivbord.

Jag har tagit tåget hem till mina föräldrar för att hälsa på och minnen dyker¬†upp och gör mig en aning nostalgisk. Det har gått många år men vissa saker minns jag väldigt tydligt. Trappan som knarrade när man gick i den.¬†(Som tonåring¬†lärde jag mig vart jag skulle kliva så att det¬†inte skulle låta så mycket. Det var bra när man kom hem senare än tillåtet.) Lampan i hallen som¬†var tänd hela natten ifall man behövde gå upp hänger fortfarande kvar på samma plats.¬†¬†Också Pendelklockan utanför mitt rum som tickade alldeles för högt och slog varje halvtimme har kvar sin plats.¬†¬†Skolan som jag gick lågstadiet i¬†finns fortfarande kvar och har¬†till och med kvar sin¬†gula färg.

Jag var ett envist barn och mamma tappade tålamodet med mig¬†mer än en gång, då sprang jag till pappa som var lugnet själv. Han¬†blev nästan aldrig arg¬†och kunde få mig att glömma bort¬† det som¬†orsakat problemet.¬†Min storasyster var nog ganska trött på mig¬†då hon hela tiden fick plocka efter mig och¬†försöka hålla ordning. Jag¬†var portförbjuden från hennes rum.¬†Så fort hon inte var hemma struntade jag i det och gick in och rotade igenom allt spännande som fanns där.

Jag är tacksam över min barndom, framför allt¬†för ett kärleksfullt hem. Jag fick tidigt en barnatro som växte till en egen personlig övertygelse i tonåren. Idag är det basen för hela mitt liv.¬† Min mammas engagemang för ensamma, gamla och sjuka och hennes arbete som ‚ÄùHemsamarit‚Äù¬† har bidragit till min egen yrkes- och¬†livsinriktning.

Jag drar upp täcket lite och vänder mig om i sängen. Jag luktar på kudden och känner igen ”hemmadoften”.¬† Tacksamhet är en¬†härlig känsla att somna till.

Louise Sundkvist
louise.sundkvist@pingstkyrkankarlskrona.se

 

Lämna ett svar

 

LÄS BLOGGEN

från våra pastorer

LYSSNA

på våra gudstjänster

BLI MED

Engagera dig i församlingen

PROGRAM

för veckan och tid

LÄS ANKARET

vår församlingtidning

GE EN GÅVA

till verksamheten

SECOND HAND

Pingstkyrkans second hand

LP-STIFTELSEN

vår sociala verksamhet

HEMGRUPP

Närmare i en mindre grupp